Rengsjöhistoria

Rengsjö är en gammal jordbruksbygd, med lång tradition kring linhantering. Människor har levt och verkat i bygden sedan yngre stenåldern. Ortnamnet Rengsjö har anor från 1300-talet. Idag finns här cirka 600 hushåll, med ungefär 1300 invånare. Rengsjö tillhör Bollnäs kommun sedan 1974.

Haren är en gammal symbol för Rengsjö socken. Vid hembygdsfesten delar vi ut utmärkelsen Rengsjöharen till någon som gjort något bra för bygden.

Rengsjö Hembygdsförening äger och förvaltar en stor del av den gamla klungbyn Västerby, väster om Rengsjö kyrka. Men Rengsjö består av flera byar: Västra och Östra Höle, Berga, Björtomta, Västerböle, Glössbo, Nordanhöle och Västerby.

Från hembygdsföreningens utsiktstorn på Bullerberget kan du se ut över bygden.

Ortnamnet Rengsjö

Ortnamnet Rengsjö, finns belagt i skrift från 1300-talet. Namnet har stavats på olika sätt och länge hette orten faktiskt ”Regnsjö”, liksom många felaktigt tolkar namnet idag.

Det finns flera teorier om namnet. Många ålderdomliga ortnamn stammar från beskrivningar av landskapet. Ordet ”reng” kan vara en dialektal variant av ordet vräng/vriden, och syfta på en oregelbunden formation i naturen.

Den andra halvan av ortnamnet skrivs idag ”sjö”, men den ursprungliga stavningen, kan även tolkas som ordet ”hög”. I Rengsjö finns ett äldreboende som heter ”Ringshög”, kanske anspelar det på en tolkning av det gamla ortnamnet.

Läs mer om Rengsjös historia i Margareta Sosnierz sammanställning.

Västerby

Audioguide

Gå en guidad tur i Västerby direkt i mobilen med hjälp av vår audioguide!

Mer om Västerby

Ett 30-tal olika byggnader bildar en välbevarad bykärna. Mangårdar, stugor, härbren, bodar och fäbodvall ger en god uppfattning om funktionerna i den gamla klungbyn väster om Rengsjö kyrka. De flesta byggnaderna står på ursprunglig plats, några bodar och fäbodvall är hitflyttade.

Bebyggelse finns dokumenterad i Västerby från 1500-talet. Idag finns tre av ursprungliga fem gårdar kvar i klungbyn: Norrgården och Regnells ägs och visas av Rengsjö Hembygdsförening. Utigården är privatägd. Vid laga skiftet 1862-63 flyttades Östergården och Återgården till utmarker i nordöstra Rengsjö.

Västerby har en imponerande samling av månghundraåriga timmerhus. Här visas fem seklers bondekultur i hus och samlingar. Föreningens bruksföremål är registrerade i programmet SOFIE. På sommaren kan du uppleva bondeliv i Västerby. Missa inte barnaktiviteten På Gammelmormors tid och hembygdsfesten.

NORRGÅRDEN var bebodd till 1960, då Rengsjö Hembygdsförening övertog den.

Här har vi aktiviteter året runt. Sommartid finns café med hembakt, hantverksbutik och utställningar. I advent arrangeras julkul med brasa, hantverk och underhållning.

Flera av gårdens byggnader står på ursprunglig plats: nattstuga, stall, snickarbod, lada, härbre och bagarstugan där vi bakar Rengsjötunnbröd.

REGNELLSHUSEN ingår i en visning i Västerby. Gården har en spännande historia, och fina 1800-talsmålerier av Knutespojkarna. Gården hette först Västergården, efter sin placering i byn, men fick sitt nya namn efter Jonas Regnell som förvärvade gården 1838. Rengsjö Hembygdsförening förvärvade gården 1949.

De vackra dubbelhärbrena hör till Regnells, likaså den stora festlogen vid hagen. Regnells linbod är den äldsta byggnaden kvar på ursprunglig plats. Eldhuset, bostugan och en av höladorna på fäbodvallen hörde till Västerbys fäbodvall, hitflyttad från skogen. Övriga bodar på fäbodvallen och vid logen är hitflyttade från olika byar i Rengsjö.

VÄVSTUGAN är Rengsjös gamla sockenstuga, byggd 1810 söder om kyrkan. Idag är den vävstuga och knutpunkt för textila tekniker. I sockenstugan sammanträdde kommunala nämnder och styrelser.

Här bodde också Rengsjös första barnmorska, Madame Ståhl, 1811 – 1832. 1949 donerades sockenstugan till hembygdsföreningen och återuppfördes senare i Västerby.

Fattiggubben (bössan utanför stugan) raserades när landsvägen schaktades 1910, men är återuppförd.

LINSKÄKTEN VID GRISSJÖBÄCKEN är böndernas gamla gemensamma skäkt. Linblomman är Hälsinglands landskapsblomma och linhanteringen har en lång historia.

Skäktens byggnader står på ursprunglig plats, utom sydöstra ladan som flyttats närmare bäcken.

På bilden syns tröskladan längst bak, kvarnen i mitten, härbret till höger. Här finns också linklapp/linskäkt, linbod och flera hölador.

I Västerby finns den stora budkaveln ”Dammjan”. På en påspikad läderbit angavs ”Vattnet öppnas kl 1/2 5”. Budkaveln gick runt i gårdarna, liksom böndernas ansvar för att öppna den stora dammluckan vid Grissjön, och släppa på dagens vattenflöde till skäkten.

SOCKENMAGASIN OCH SPRUTHUS vid Rengsjö kyrka ägs av Rengsjö Hembygdsförening. Båda stod från början vid skolhusplanen, men rullades 1935 på stockar till nuvarande plats.

Socknens spannmålsmagasin byggdes under första halvan av 1800-talet. Här lagrades socknens gemensamma spannmål för leverans av skatt, eller för den som behövde låna vid nödår. Det lilla spruthuset byggdes 1826 för att hysa byns brandspruta och andra redskap i byns ägo.

UTSIKTSTORNET på toppen av Bullerberget ägs av Rengsjö Hembygdsförening och sköts av föreningens tornväktare. På 1930-talet byggdes det första tornet. Dagens torn är 18 meter högt, uppfört 1942 och påbyggt 1948 efter en storm.

Rengsjöprofiler

HILDING MICKELSSON

I Regnells östra finns inventarier efter fotografen och hembygdsmannen Hilding Mickelsson (1919 – 2002) , från Östra Höle. Han är känd naturfotograf, författare, filosofie hedersdoktor, och mycket, mycket mer.

Hälsingland hade en stor plats i Hildings hjärta. Det visar hans rika produktion av fotografier, böcker och texter om Hälsinglands natur och kulturarv.

Hilding och hans hustru Adèle var under många år mycket aktiva i Rengsjö hembygdsförening. Rengsjö Hembygdsförenings gamla logotyp med Regnellshusen har ritats av Hilding Mickelsson.

Hilding Mickelssonsällskapet är en ideell förening som hedrar Hildings dokumentation av Hälsinglands kulturarv. Hilding Mickelssonsällskapet förvaltar den stora bildskatten, med mer än 150.000 bilder. Huvuddelen är deponerad hos Hälsinglands museum i Hudiksvall.

Hilding Mickelssonstipendiet instiftades till Hildings 70-årsdag 1989. Stipendiet förvaltas av Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund.

JOHN WÄSTMAN

John Wästman (1906 – 1994) ansågs på sin tid av Nordiska Museet som en av Sveriges största samlare av allmogeföremål. Samlingarna auktionerades dock ut efter hans död.

John Wästman nedtecknade berättelser om föremål, människor och historia i rengsjöbygden, inte minst ägarlängder och historia för gårdarna i Västerby. Tack vare John Wästman kan vi berätta om Rengsjös historia genom allmogeföremål och modeller av byggnader och miljöer.

FOTOGRAFISKA FAMILJEN LIND

Per Lind (1862 – 1914) var son till soldat Jonas Lind och hans hustru Margta Andersdotter i Östra Höle. Per Lind var gift med Mathilda Johansdotter. De hade barnen Jenny, Märta, Maria och Herman.

Per Lind var kakelugnsmakare och fotograf. Hans efterlämnade samling av glasplåtar visar att han arbetade som kakelugnsmakare både i och utanför Rengsjö, och samtidigt fotograferade människor, djur och miljöer.

Per Lind hade även ett stort tekniskt intresse. Han konstruerade bland annat en kanot med dubbla skrov, en isjakt och en vattencykel/ vattenvelociped, som visades på Strömmen i Stockholm. Han väckte stor uppståndelse, enligt samtida tidningsnotiser. Vattencykeln finns hos Rengsjö hembygdsförening.

Vattenvelocipeden. — Sonen Herman på vattencykeln, troligen juni 1910. I bakgrunden gården Jonanders, och till höger Fältens.

Döttrarna Märta och Maria blev också fotografer. En del av glasplåtarna är deras fotografier. Det går inte alltid att avgöra vem som tagit bilderna, därför kallas allt ”Per Linds samling”. Kamera, stativ och glasplåtar finns idag hos Rengsjö Hembygdsförening.

Per Linds mor, Margta Andersdotter med getterna hemma på Smelinds. Verkstaden i bakgrunden. På gärdesgården hänger lin på tork. Bilden tagen omkring 1900 – 1910.

Världsarv Hälsingegårdar

Den 1 juli 2012 blev Hälsingegårdarna inskrivna på UNESCOs världsarvslista. Sju gårdar i fyra kommuner ingår: Kristofers i Stene, Järvsö; Gästgivars i Vallsta, Arbrå; Jon-Lars i Långhed, Alfta; Pallars i Långhed, Alfta; Fågelsjö gammelgård (Bortomåa), Los; Bommars i Letsbo, Ljusdal; Erik-Anders i Asta, Söderala. För information om världsarvet, se www.halsingegardar.se

Länkar